Show me love

Jag har stängt in mig i min vrå och lyssnar på Israel Houghton på spotify, en cool kille som skrivit en hel drös alldeles fantastiska texter om den Gud han tror på, samma Gud som jag tror på. Jesus. Lyssnarnjutersjungermedjadansartillochmed. Här har jag det bra, i härligheternas dansstudio & mysvrå AB! Och då, plötsligt; musik skrålar från vardagsrumet. Tanke 1: Störning!!! Mitt i mitt härliga och fromma ögonblick! Tanke 2: ROBYN!? Någon måtta får det vara på låtvalen. För här talar vi inte ens om Robyns senare rätt så grymma album utan äkta a'la 1990-tal, denna: http://open.spotify.com/track/5KaggKyCa9QZk25z93D4Zs
- "Show me love".
Och så slår mig oväntade tanke nr 3: Låt livet störa dig, Lina. Lyssna...
Och frustrerat lyssnar jag. Ett ögonblick in i refrängen går störningsmomentets välsignelse upp för mig.
"Show me love, show me life
Baby show me what it's all about
You're the one that I ever needed
Show me love and what it's all about, alright"
Robyn, hoppas det är okej att jag tolkar din "lovesong" som en "lovsång". (Lexikonpaus: lovsång är ett sånt där ord vi kyrknissar använder för våra låtar som handlar om hur awesome Gud är och hur tokmycket vi behöver honom.) Insikten utifrån Robyns text är som följer.
Det här handlar om mitt livs största kärlek och mitt totala behov av att han visar mig vad det här handlar om egentligen. Livet. Kärleken. Jag längtar så frustrerat, febrilt, febrigt efter en sann sanning om vad kärlek är. Klyschor om kärlek är lika otrendigt som buffaloskor och lika oäkta som en Louis Vuittonväska från Thailand.
GE
MIG
Dig, sanning!
...i detta ligger lixom hela grejen. Skatten. Lyckan;
Sanningen är en person.
Kärleken är en person.
Ett evinnerligt odödligt rent klart hjärta.
Han heter Jesus.
Så kvällens saying är egentligen: mer av dig hörru Jesus.
Show me love. Visa mig Dig, du som inte bara är kärlek personifierad utan all sann kärleks ursprung. (Fast varför skulle jag ens behöva skriva "sann kärlek", det finns väl ändå inget som heter "falsk kärlek"..? Då är det ju per definition absolut inte kärlek.) "Kärleken består inte i att vi har älskat Gud utan i att han har älskat oss och sänt sin Son till försoning för våra synder" (1 Johannesbrevet kapitel 4, vers 10, i Bibeln.)
Okej Gud en sak hajar jag; att jag inte hajar. Detta "kärleken". Att hela världen inte hajar. Håller du med mig käre läsare? Tycker du att vårt samhälle nog ändå måste begripa detta med kärlek rätt hyfsat, med tanke på hur många kärleksbalader vårt avlånga land kan fjärta ut lagom till en melodifestival, t.e.x? Isåfall kan jag bara inte förmå mig att hålla med dig. Med en ruskig skiljsmässostatistik, en förvånande välfungerande prostituionsmarknad, internetsajter som uppmanar mig att ha ett förhållande "vid sidan av" fast jag inte ens har ett förhållande, mammor och pappor som slår sina barn och hjärtekrossade tonårstjejer i ryggen talar jag för mitt samhälle när jag säger; Gud, vi hajar inte.
Vi hajar inte vad kärlek är och än mindre vad vi ska göra åt saken.
Men ett hajar vi.
Vi behöver den.
Om vi ska få fason på denna förvirring och dess söndertrasande konsekvenser behöver vi förstå. Vi behöver Kärleken Själv! Och vår räddning stavas: han har avslöjat sig. Slöjan = borta! Vi behöver bara.. se på honom. Se på Jesus. Se honom och be honom;
Show us love
show us life
Jesus show us what it's all about
You're the one that we ever needed
Show us love and what it's all about, alright
Och Gud svarar; "Alright".
"Kärleken består inte i
att vi har älskat Gud
utan i att han har älskat oss
och sänt sin Son
till försoning för våra synder".
 
 Tack livet för de välsignade störningsmomenten.

Kommentarer
Postat av: Iris

Din blogg är jätte fin!<3

Svar: Tack så mycket hjärtat! :)
Lina Våhlin

2012-11-25 @ 08:42:12

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0